FRÅGOR OCH SVAR

VAD HETER SERVISEN?

Sedan starten 1726 har det tillverkats många tusen olika servisdekorer. Långtifrån alla har namngivits. En del har bara fått ett produktionsnummer. Somliga inte ens det. Står det inte något namn stämplat undertill är möjligheterna att få reda på det begränsade. Bästa källan till Rörstrands servisdekorer är boken Rörstrands serviser av Bengt Nyström och Peter Stenberg. Se vår litteraturlista för mer tips kring litteratur i ämnet Rörstrand.

PORSLINETS ÅLDER?

Stämpeln i botten kan ge dig en fingervisning om porslinets ålder. Allt gods som lämnat fabriken de rätta vägarna har stämplats ända sedan starten på 1700-talet. Utöver själva Rörstrandsstämpeln kan det även finnas inpressade siffror och bokstäver i botten på föremålen. De har ingen betydelse för dateringen utan är tekniska beteckningar för till exempel föremålets modell eller massans sammansättning. Se vår sida stämplar om och hur du kan datera ditt porslin med hjälp av dem.

UPPLAGA?

I de allra flesta fall finns inga uppgifter om upplaga bevarade. Produktionen pågick så länge det fanns en efterfrågan. Fabriken var upptagen med att producera gods och dokumentation utfördes inte alltid i den omfattning vi skulle önska idag.

Vad gäller serviser så går det att få en uppfattning om mängden tillverkat gods genom att titta på produktionsåren. En servis som varit i produktion under många år finns troligtvis i fler exemplar än en som tillverkats under en kort period.

HUR MYCKET ÄR PORSLINET VÄRT?

Ekonomisk värdering av föremål är något som museer, av etiska skäl, inte får göra. Vi hänvisar därför denna typ av frågor till din lokala antikhandel eller auktionshall.

Ofta är det kanske det så kallade affektionsvärdet som är störst. Det finns en historia kring föremålet som ger det ett mervärde för just dig. Det kanske har tillhört någon nära släkting och kanske har det använts vid något speciellt tillfälle. Teckna ner historierna och förvara dem tillsammans med föremålet.

VAD ÄR LERGODS?

Lergods är lågbränt (ca 1000 grader). Det är billigt, poröst och suger åt sig vatten, men har en varm, opretentiös känsla. Den låga bränningen medger rika glasyrfärger. Lergods tillverkas av sekundärleror som har flyttats långt från moderberget och förorenats av jordar och mineraler.

Lergods överdraget av tennglasyr kallas fajans och var ett sätt att efterlikna det äkta porslinet innan kunskapen att tillverka det fanns. Fajansen var ett skört och opraktiskt bruksmaterial, men blev på 1700-talets Rörstrand en egen konstart med utsökt blåmåleri.

VAD ÄR FLINTGODS?

Flintgods är ett alternativ till porslin, baserat på vitbrännande lera med innehåll av flinta. (Bränntemperatur ca 1200 grader). Flintgodset är billigt och medger tunna former och underglasyrdekorer i många färger. Skärven suger åt sig fukt och är känslig för stötar och glasyrsprickor. Rörstrand började tillverka flintgods på 1770-talet och använde det för hushållsgods till slutet av 1980-talet.

Skärvens vattenupptagningsförmåga gjorde att godset glaserades runtom. Men en tallrik kunde ju inte sväva fritt i ugnen utan stod under bränningen på triangulära stöd av keramiskt material, vilka lämnade tre små märken på undersidan. Dessa märken kallas nabbmärken och är utmärkande för just flintgodset.

VAD ÄR BENPORSLIN?

Benporslin har en seghet och vit lyster som är alldeles speciell (Bränntemperatur ca 1250 grader). Här ingår 40-50 % benaska av brända djurben, en engelsk snilleblixt patenterad 1748. Slagtåligheten är hög. Därför användes benporslin ofta till restaurangserviser.

På Rörstrand tillverkade man benporslin som ett lyxmaterial från 1857 till 1926, då stockholmsfabriken stängdes. Benporslinet var annars Gustavsbergs specialitet och stolthet. Benporslin har en extremt hög genomskinlighet som man kan prova genom att hålla ett föremål mot en lampa.

VAD ÄR STENGODS?

Stengods är högbränd keramik (ca 1280 grader) där massans korn har sintrat, smält samman, och bildat en hårdare, grå skärv som inte suger åt sig vatten. Med avancerad glasyrbehandling användes stengodset främst som konstnärligt material under 1900-talet, men även till serviser och bruksgods.

När det formade godset har torkat blir det så hårt att det både kan dekoreras och glaseras utan föregående skröjbränning. Om en stengodstallrik vänds upp och ned kan det konstateras att fotringen inte är glaserad. Det behöver den inte vara då skärven är så tät och hård att den inte suger upp någon fukt.

VAD ÄR FÄLTSPATPORSLIN?

Ryggraden i fältspatporslinet är kaolinet, en ren vitbrännande primärlera som legat stilla på sin ursprungliga plats, till exempel i Kao Ling i Kina, där människans porslinshistoria föddes på 600-talet.

Kaolin, kvarts och fältspat bildar fältspatporslin som bränns högt (1400 grader) och ger en vit, genomskinlig skärv som inte suger åt sig vatten. Rörstrand började tillverka fältspatporslin på 1870-talet och sedan dess är det varumärkets honnörsmaterial.

BLY I GAMMALT PORSLIN?

Vi kan inte uttala oss om enskilda serviser men kan ge allmänna råd. Det har förekommit bly i såväl färger som i glasyrer och det keramiska godset, främst vid produktion av flint,- och benporslin men detta innebar främst en hälsofara för dem som arbetade med själva tillverkningen i glasyrverkstäder och massaberedningsrum. Om godset är i gott skick med blank och fin glasyr ska det utan fara kunna användas men om ytan däremot verkar matt, porös och urfrätt bör användning avstås. Främst med tanke på att glasyren då förlorat sin roll som hygieniskt skydd.

LITTERATUR OM RÖRSTRAND

Stora boken om Rörstrand av Bengt Nyström, Petter Eklund med flera (2020)

Rörstrand i Stockholm av Carl-Henrik Anckarberg och Bengt Nyström (2007)

Rörstrands serviser av Bengt Nyström och Peter Stenberg (2016)

Art noveau från Rörstrand av Markus Dimdal (2016)

Gunnar Nylund – Konstnär och industriformgivare av Petter Eklund (2017)

Stålhane av Petter Eklund och Patrik Johansson (2005)

Kommande evenemang

Öppettider 2024

Måndag Stängt
Tisdag-fredag kl. 10-17
Lördag kl. 10-16
Söndag kl. 11-15

Avvikande öppettider


29 mars Långfredag kl. 11-15
29 april kl. 10-16
1 maj kl. 11-15
9 maj Kristi himmelfärdsdag kl. 11-15
6 juni Nationaldagen kl. 11-15
23 juni Midsommarafton stängt
24 juni Midsommardagen stängt
7 september Museirally kl. 10-16
2 november Alla helgons dag kl. 12-00
24-26 december Julafton, Juldagen och Annandag jul stängt
31 december Nyårsafton stängt

Entré

80 SEK
Årskort 120 kr
Fri entré upp till 26 år, samt för studenter mot uppvisande av giltig studentlegitimation.
Kulturarvskortet ger 50% rabatt på entréavgift.
Vi accepterar kort- och Swishbetalning och är en kontantfri verksamhet.